skoj

sa i mitt förra inlägg att jag var glad över att jaginte hade en dödlig sjukdom.
det har jag fortfarande inte, men dock en i princip obotlig
jaghar aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback